Teststandarderna för korrosionsbeständighet hos bilkomponenter inkluderar främst följande:
I. Standarder för saltnebelsprov
1. Neutralt saltnebelsprov (NSS): Till exempel internationell standard ISO 9227. Använd en natriumkloridlösning med en koncentration på 50 g/L, och pH-värdet ligger mellan 6,5–7,5. Placera provet av bilkomponenten i en saltnebelsprovskammare och spruta kontinuerligt under en viss tid. Observera ytkorrosionen, inklusive rostbildning, blåsor och flagningsfenomen, för att bedöma korrosionsbeständigheten.
2. Sur saltnebelsprov (AASS): Tillsätt ättiksyrla till den neutrala saltnebelslösningen för att sänka lösningens pH-värde till 3,0–3,1. Det är mer korrosivt och används för att simulera korrosionsbeständigheten hos bilkomponenter i hårda miljöer (till exempel områden med surt regn).
3. Kopparaccelererad saltnebelsprov (CASS): Lägg till kopparklorid på basis av det sura saltnebelsprovet för att ytterligare öka saltnebelns korrosivitet. Det kan simulera korrosionssituationen för bilkomponenter under extremt hårda förhållanden inom en relativt kort tid. Det är dock nödvändigt att noggrant välja provtid och provförhållanden för att undvika överdriven acceleration av korrosion och att resultatet inte längre återspeglar de faktiska användningsförhållandena.
II. Cykliska korrosionsprovstandarder, t.ex. ISO 11997-serien av internationella standarder, som specificerar olika cykliska korrosionsprovmetoder, inklusive cykler med flera faser såsom saltnebel, torkning och fuktning, för att simulera olika miljöförhållanden som bilar kan möta vid faktisk användning, t.ex. växlande förekomst av fuktighet, torkning och saltnebel. Genom flercykliska prov kan korrosionsbeständigheten hos bilkomponenter i komplexa miljöer utvärderas mer omfattande.
III. Krav på lageranslutning och korrosionsbeständighet
1. För bilkomponenter med beläggningar, såsom färg, korrosionsskyddande beläggningar osv., måste relevanta standarder för lageranslutning och korrosionsbeständighet följas. Till exempel anger internationell standard ISO 2409 provmetoden för lageranslutning och utvärderar bindningskraften mellan beläggningen och underlaget för komponenten genom rutnätsklipptest.
2. ISO 4628-standardserien anger utvärderingsmetoden för korrosionsgrader, såsom blåsor, rostning och avskalning av beläggningen, för att avgöra om beläggningens korrosionsbeständighet uppfyller kraven.
IV. Materialstandarder
1. För material som används i bilkomponenter finns det motsvarande internationella standarder som specificerar indikatorer såsom kemisk sammansättning, mekaniska egenskaper och korrosionsbeständighet.
2. Till exempel anger den internationella standarden ISO 15510 kemisk sammansättning, mekaniska egenskaper och krav på korrosionsbeständighet för olika kvaliteter av rostfritt stål.
3. För aluminiumlegeringsmaterial anger ISO 6361-serien av internationella standarder de tekniska kraven och provmetoderna för aluminiumlegerade plåtar, profiler och andra produkter, inklusive materialens korrosionsbeständighetsprov.
EN